Min man är söt!

Datorn krachade i höstas, men nu har vi fått tillbaks den och jag har kopplat ihop allt igen. Var lite ledsen för att en del bilder och dokument troligen var borta (hade tyvärr inte backupat allt), men förvånad blev jag när allt fanns kvar. Det som låg på C: är tyvärr borta, men D: har sitt kvar. Det som är förlorat är bl.a. mina gamla mail från Siemens tiden. De kunde vara bra att ha om man vill blicka tillbaks, tex om man ska hålla tal någongång så kunde det vara kul att leta upp lite gamla kommentarer...

I förrgår installerade jag virusprogrammet på nytt, och under tiden (Vilgot sov, tänk vad skönt det är ibland) så passade mannen på att baka! Han bakade upp alla surdegar vi hade i frysen (passar på nu, sista veckan som pappaledig), så det blev 12 st limpor. 2 hade vi kvar sen innan så 14 st limpor kunde vi fylla frysen med...

Igår var grabbarna ute på shoppingrunda. En 10-liters kastrull kom de hem med. Jaha, sa jag, skulle vi inte köpa en liten? Näe, sa Alex, de hade ingen. Och en stor är bra att ha. Om vi ska göra dubbel sats ärtsoppa tex... Den kan stå i förrådet tills vi känner att vi behöver den... Visst är han söt?! ;-)

Gott Nytt År 2008!

Så var det nytt år igen. Hej vad åren går. Tur att de går så fort eftersom livet tar slut efter 25, var det någon som sa. ;-) Ingen nämnd... men hon är en söt, relativt nybliven 25-åring, som behöver några år på sig att komma underfund med att 30 - det är livet!

Julhelgen spenderades nere i Småland, på Nydala, med stora familjen. Trevligt, dock var vädret inte det bästa julvädret. Avsaknad av snö, och lite regn. Men tomten kom ändå!
Fullt med julklappar under granen, alla fick inte plats därunder. Försökte tjuvläsa lite på paketen, men det var så underligt, alla hade inte mitt namn på sig...

Det blev nog jämnt skägg mellan kusinerna, Vilgot, Hannes & Julia. Vi andra fick avsluta öppnandet lite tidigare. Eller nja, kul att Vilgot inte är så stor ännu så att han inte riktigt förstått grejen med att öppna paket - det gjorde att jag fick desto fler att öppna!

Dagen före julafton så samlades vi på Gärdet för att fira kusin Marie som fyllde 27! Massor av kakor och gottigott!

På juldagen så samlades vi nere vid sjön för lite glögg och korvgrillning. Inte heller så tokigt.

Sedan blev det dags för äventyr! Jag å Alex dressade på oss slakterikostymerna. Julia & Hannes hakade på så bar det av mot Gärdet, för att instrueras av stormästaren morbror Bengt! Det kom sig som så att på vägen ner mot Nydala, när vi nästan var framme (några km kvar) så väldigt plötsligt sprang det ett rådjur över vägen. Jag hojtade och Alex bromsade (eller om det var omvänd ordning), men - donk - vi hann inte helt. Det blev en ganska snäll smäll, men tyvärr så blev rådjuret skadat. Lite uppskärrade blev vi, och jag tyckte väldigt synd om rådjuret som låg i diket, det var lite jobbigt. Vad gör man i en sån situation? Jo, man ringer morbror Bengt! Efter några samtal så fick vi tag på honom och han kom till undsättning. Innan jag hann blinka så var rådjuret avlivat och slapp lida mer. Markägaren blev underrättad och vi ringde polisen för att anmäla viltdjursolycka. Markägaren var inte intresserad av djuret, så Bengt tog med sig det hem.

Tillbaks till juldagen. Vi promenerade bortåt för att lära oss något nytt! Bengt är en mästare. Oj, vad fort och snyggt han skalade av pälsen och sedan delade upp i olika bitar. Jag fick hjälpa till att hålla lite. Vi hade träffat rumpan på rådjuret, och inga köttdelar var i princip skadade. Plötsligt så hade vi massa kött att ta med hem!

Passande eftersom det snart var dags för nyår!

Nyår bestämde vi oss tidigt i höstas för att fira hemma (ungefär samtidigt som vi skrev på för huset). Sista chansen att ha utsikten över staden på ett nyår (innan vi flyttar till Järfälla). Annika, Markus & Moa, samt Linda, Stefan, Theo & Lucas var planerade att komma. Tyvärr så blev Linda sjuk några dagar innan nyår, på nyårsdagen var det Stefans tur... Nu under helgen blev Theo sjuk... så nu är det bara Lucas kvar, men där har Linda satt stopp - han ska ju skolas in på dagis nu i veckan...

Nyårsmeny
Skogssvampsoppa med krasse- och västerbottenostfylld toast
Rådjursytterfilé, potatistorn med äppelsallad, rödbets- och löktorn, reducerad Szechuan pepparsås
Lingon- och kardemumma pannacotta

Mycket gott!

Vilgot höll sig vaken till 00.30 ungefär, då han somnade bredvid mig i soffan.

Vilgot är lite mammig för stunden. Började över julen då jag knappt fick lämna rummet. Pappa dög inte riktigt. Blev bättre då vi kom hem igen. Vilgot överförtjust att komma hem till sitt igen! Men mammigheten sitter fortfarande i lite. Det går bra på dagarna när jag jobbar och det är skönt. Men nu är det snart slut på pappaledigheten för Alexander. Bara denna veckan kvar, sedan ska Vilgot skolas in på Skorpan. Det ska bli jättespännande! Då tror jag den stora omställningen kommer. Då det riktiga pusslet ska läggas. Hinna med jobb, ha tid för varandra, tid för sig själv (?), men ändå att Vilgot inte ska behöva gå så långa dagar och att han får fortsatt mycket tid.

Någon som orkade läsa igenom allt?! ;-)

GOD JUL!!

Sådärja, här sitter du bra, tänker mamman och pappan...

Ja vet inte jag... det verkar roligare...

... där borta, där...

... pappa är och har en rolig pryl ...

Ok då, jag gör dem till viljes... både ler och sitter still på samma gång! GOD JUL!

Granen är klädd, julpyntet är framme och vi är redo för jul! Imorgon bär det av söderut mot Nydala, Loftahammar, Småland. Vilgot hjälpte till med att klä granen genom att packa ur julpyntslådorna. De röda kulorna funkade finfint, de studsade bra även på klinkersen i hallen. Värre var det med de blå kulorna (som egentligen inte skulle packas upp, men så kan det gå när de finns klåfingriga små lirare i familjen) - liksom ägg gick de i kras när de föll mot golvet...

Nåja, det finns ju dammsugare och nu så är vi redo! GOD JUL allesammans!

Pyssel och bak på 1:a advent

Lite sena i uppdateringen, men ändå, bara det blir av... ;-)

På första advent kom Sollentunagrabbarna hit (Theodor, Lucas + pappa Stefan), tillsammans med mamma Linda i spetsen. Vi bakade lussebullar och pepparkakor, och sedan så pysslade vi lite. Det lektes och busades och stämningen var på topp! Lagom till fikat tittade Moa, 6 mån, in tillsammans med sina föräldrar Annika och Markus.

Findings i subwoofern...

Vilken tur att vi har Linda! Det fanns en del att gräva fram ur subwoofern...

Vi som tyckte att napparna började bli färre och klossarna tunnades ut...

Uppgradering av familjen Grindberg!

Vi ökar svårighetsgraden och uppgraderar familjen Grindberg till en fyrklöver! I maj planerar vi release.

I fredags 30 nov fick vi kika in lite hos Pyret, och h*n verkade ha gott om plats. Vi får se hur länge det varar. magen börjar bli riktigt rund, så det blir väl en upprepning från förra gången.

Och nej, vi kollade inte upp om Pyret är en lillasyster eller lillebror. Det blir spännande att se!

Vill ni också se hur det ser ut därinne? Kolla här:

Hus nr 2 - någon som är nyfiken?

Japp, vi slog ju till och köpte 2 hus samma dag. Men det dröjer innan vi kan inviga 2:an. Ända till augusti då det är planerad inflyttning. Teoretiskt i juli, men det trodde inte ens säljaren på...

I augusti lämnar vi Stockholms stad och flyttar till Järfälla. Lite högre kommunalskatt, men närmare IKEA, outleten & naturen. ;-)

Det blir mycket nära till IKEA! Alexander börjar bli oroad och håller hårdare och hårdare i pengabörsen... Han kommer att få mycket starka fingrar!

Vår tomt!

Vi funderar mest över vilka träd som är våra och hur vi ska sätta upp linan! Måste ju övas lite mer innan vi kan säga att vi kan det där...

Så här är tanken att det ska se ut när det är klart.
Men med nummer 11 på väggen och en Volvo V50 under carporten!

Ungefär så här kommer köket att se ut, "bakåt" är det vardagsrumsdel.

Städa är kul!

Jag tycker om att hjälpa pappa med städningen!

Vilgot har fått ny säng och flyttat in i eget rum!

Idag är Vilgot 15 månader. Stora killen! Våran fjärrkontroll till TV:n har gått sönder (undrar hur det gick till ;-). Nu går det att lösa genom att knappa på lite knappar på sidan av TV:n. Det är bara det att Vilgot kollar in allt vad man gör, så så fort jag tryckt fram programmet vi vill se (föräldrarna alltså) så går han dit (når upp genom att ställa sig på subwoofern...) och börjar trycka... Måste lära mig att göra saker i smyg...

Apropå subwoofern, den intresserar Vilgot. Den har ju ett stort hål där fram där man kan stoppa in massa saker. Det är bara det att föräldrarna har lite för breda handleder för att få in dem och plocka upp sakerna igen. Och Vilgot vill inte riktigt förstå när vi snällt ber honom att ta fram allt som ligger där...

Planen är att ta hjälp av Linda, som är smal om handlederna, när hon kommer hit med alla sina pojkar på söndag.

Vilgot fick en ny säng för 1½ vecka sedan och har flyttat in i eget rum! Det går ganska bra. Ibland vaknar han vid 2-3 tiden och är lite ledsen och får då komma in till oss, men det händer att han sover hela natten!

Yeaah, dansa det är kul!

Jag önskar så att jag hade en liten film att visa upp! Vilgot gillar att dansa. Förut bestod det mest av headbanging och lite armrörelser, möjligen en tendens till att böja knäna. Och det blidde bara något när det var musik.

Numer behövs ingen musik; reklam, prat eller tystnaden - allt funkar bra. Och han böjer så på knäna. Nästan studsar, fast det lyfts inga fötter. Och så jätteleenden! :-)

Livet som Fru Grindberg!

Måste bara berätta - hur det är att vara Fru Grindberg!

Det är lite mödosamt på morgonen, Alex sover som en stock och är oerhört svår att få kontakt med. Vilgot vaknar och blir ofta ledsen om jag då kliver upp, eller inte längre är kvar i sängen. Han följer efter mig in i badrummet och står och väntar på att jag ska bli klar.

Efter jag gått till jobbet brukar det bli bra. Om jag hinner gå innan han vaknar (jag går sällan speciellt tidigt, Vilgot är en riktig sjusovare, förstår inte de som säger att barn vaknar så tidigt på morgonen), så är han ibland lite gnällig och går fram till dörren och tittar. Pappa, kan vi inte springa efter mamma?

Men när jag kommer hem, då är allt annorlunda. Vilgot blir glad och springer och möter mig i dörren! Och Alex är pigg som aldrig förr. Han bakar om dagarna. Vi har slutat att handla bröd nu, alltid hembakat. Det senaste är valnötsbröd - mycket gott. Vi har flertalet små surdegar i frysen som kan förädlas och bli till goda limpor.

Maten är färdig. Kommer jag sent så finns det upplagt på en tallrik, bara att värma. Nya rätter varje dag. Risgrynsgröten som vi förr ofta åt till middag är ett minne blott...
På torsdagarna serveras det ärtsoppa - hemmagjord förstås! Rödbetssoppa har vi i frysen, fisksoppa blir det då och då. Stuvade makaroner istället för bara vanliga kokta. Alex gillar att leta bland recept och testa olika nya rätter. Han veckoplanerar och skriver små inköpslistor i excel... Vilken man jag är gift med!

Helgbesök

Nu i helgen är Alex kusin Jörgen här och hälsar på. Det blev succé. Vilgot var knappt något skeptisk alls i början, utan ganska direkt ville han sitta i Jörgens knä. Sedan kröp han upp bredvid honom i soffan och la huvudet emot och myste. Jättegulligt!

Igår var de på polismuseumet och kikade, de 3 gossarna. 2 män och en baby... Det var väl sådär. Mycket att läsa vilket kan vara intressant för vuxna, men vi har haft lite planer på att ta med oss Hannes dit, men det är nog inte så roligt för barn.

Nu förbereds kvällens middag (lite påbörjades på förmiddagen av undertecknad).

Förrätt: Skogssvampsoppa med västerbottenost&krassetoast
Vin: Beaujolais Royal, Frankrike

Huvudrätt: Örtstekt reninnerfilé med jordärtskocksplättar och portvinssky
Vin: Peter Lehmann, Barossa, Shiraz, Australien

Efterrätt: Creme Brylé

Hoppas creme brylén blir lyckad. Vi gjorde ju våra försök i vintras och misslyckades varje gång. Förra helgen tog vi nya tag och det blev bra! Men idag kändes det som att nja, det kanske kokade i ugnen trots allt. Men vi kör ändå, det blir nog succé!

By the way, Vilgot älskar creme brylé, han är nog en riktig gourmand (heter det så). Aldrig problem med maten där. Han visade det tydligt för två veckor sedan när vi hälsade på Fredde&Lisa i Lkpg (fick för övrigt fantastiskt god mat!). Där serverades också denna efterrätt och Vilgot fick provsmaka lite lite. Det tackade han för genom att le, ta skeden som jag lagt ifrån mig på bordet, lägga skeden i min hand och demonstrativt föra handen mot detta fantastiska goda och hoppas på att jag skulle fatta vinken... Jodå, han fick lite mer. Och Fredde&Lisa blev glada över det höga betyget!

Krassligt...

... har det varit här. Men nu är det i princip bra. Förra torsdagen pratade jag med Carina i telefon, och hon berättade att Klara hade vattkoppor. Vi skojade och sa att vi kanske skulle åka till V:ås och passa på att få några. Näe, tänkte jag, barnsjukdomar får komma när de kommer. Strax därefter kom Alexander och Vilgot hem (de har varit en sväng till Karleby med vår bäddsoffa som vi vill stuva undan några månader), och Alexander frågade vad Vilgot hade i huvudet. Ser ut som en finne sa jag. Kan småbarn få finnar? Fanns några till röda prickar. Vattkoppor försökte jag med, men näe, sa Alex, de ska ju vara vätskefyllda och det är ju inte dessa. Hmm, vad kan det vara? Loppor? Något lite odjur som bitit Vilgot?
Kankse att han var lite varm när han somnade på kvällen.

Morgonen efter så fanns det någon liten röd prick till på kroppen, hmmm. Vid lunchtid när jag pratade med Alex så konstaterade han att det fanns inte minsta tvekan om att det inte var vattkoppor. Massa prickar och flera vätskefyllda! Vilgot har fått sin första barnsjukdom! Vi är allt lite stolta! Fast det har varit väldigt synd om honom. Förra helgen var jobbig. Det kliade så han kliade sönder blöjan och började dra ut små tussar... Feber och prickig och väldigt gosig. Sov inte på natten. Men sedan gick det över och han har varit rätt pigg hela veckan. När han återgick till att vägra ligga still på skötbordet, visste vi, att nu är han på g igen. Finns lite prickar kvar och sårskorpor men på måndag kan han få träffa andra och leka igen.

Husinvigning!

Fredagen den 5 okt slog vi på stort och köpte 2 st hus! 21-22 okt var det dags för husinvigning 1!

Vi kom inte så långt på lördagen eftersom vi startade runt middagstid. Tog t-banan till Björkhagen, började gå längs Sörmlandsleden, och stannade och slog läger precis efter att gatlyktorna upphörde. Det var mörkt och kallt. Invigde köket vi fick i bröllopspresent också. Spagetti med köttfärssås! Vilgot åt och var förtjust. Sedan tvärsomnade han. Sov som en stock hela natten. Efter frukost fortsatte vi någon mil till innan vi tog bussen hemåt.

Det var mysigt och härligt med en riktig hösttur!

Ett eget bord kan man ordna mitt i skogen!

Med GPS:en i handen är man trygg!

Coola killar bär snygga plåster!

Vilgot gillar datorer...

...precis som mamma & pappa!

Äntligen hemma - skönt!

Även om Vilgot tyckte det var helt ok i Italien, så är det ändå bäst hemma. Han började skina upp när vi närmade oss huset, och strålade som en sol så fort vi kom in i hissen!

Hemma stökade han runt lite och busade omkring, och då kan det bli så här:

Ciao Ciao Bambino!!

fick Vilgot höra en hel del. Men han klarade av det bra, ingen gråt eller skrik. Han tittade lite skeptiskt på dem när de kom fram och nöp honom i kinderna.

Vilgot tyckte nog ganska bra om Italien, han var rätt nöjd om dagarna. Fann sig i att åka bil mer eller mindre hela tiden. Vädret var fantastiskt, på gränsen till för hett. Vi var i Venedig, San Marino (ett till land att bocka av, "checked"), Rimini (varmt i havet), Florens, Pisa, Siena, vinvägen i Toscana och så klart "hemma" i Dicomano. Det var en härlig vecka!

GPS hade vi med oss som en kul grej, och då kan det bli kul... När vi skulle till San Marino så följde vi GPS:en som skulle guida oss den snabbaste vägen fram... Den missade dock att det inte gick att köra 90 på 90-vägarna som gick som serpentiner upp och nerför bergen... Så vi hamnade på massa småvägar ute i ingenting, med fantastisk utsikt! Rätt som det var blidde det en grusväg. Men vi kom fram och det blev inte alltför sent. Hann inte med Henrik, Maria, Julia&Hannes till San Marino, men kom ikapp dem dem på stranden i Rimini. Och tro´t eller ej, men vi hann hem före dem därifrån trots att vi startade några minuter efter!!

I Toscana görs den fantastiskt goda chokladen Amedei. En av sorterna har vunnit pris som världens bästa choklad. Självklart ville vi dit. Dock glömde jag att ta med mig en beskrivning av var det ligger. Men vi visste att det var i Toscana så det borde bara vara att fråga någon... Ingen visste... Hade aldrig hört talas om det... Till sist, på Turistbyrån i Florens så hittade hon något när hon slog på det. Det skulle ligga i utkanten av Florens, intill flygplatsen. Perfekt, dit åker vi! Ställde in GPS:en och började åka. Gick alldeles utmärkt tils vi började närma oss. Det här känns inte riktigt rätt... Industriområde, och såg inte alls ut som det gjordes choklad någonstans i närheten. Hmmm, plötsligt så var vi framme... Så här såg det ut:

Inte helt rätt. Snacka om antiklimax. Nåja, resan fortsatte söderut mot Siena för att sedan vända tillbaks norrut via vinvägen och flera vinprovningar.

Väl hemma så kikade vi var det låg, det riktiga Amedei. Utanför Pisa... Så det finns!

Kalasdags!

När man ska ställa till med kalas, så måste man ju fixa pajen i förväg!

Det är gott med blåbärstårta!

Födelsedagen

Som sig bör när man fyller år så ska man bli grattad med frukost på säng!

Vilgot tyckte paketöppningen var sådär - det allra roligaste var att käka smörgås i sängen!!